Här sitter jag, på gränsen till tårar och rörd ända ner i botten av mitt hjärta, mitt bland alla brev som kommit till Kit ligger det även ett brev adresserat till mig och INTE ifrån Sverige. Det visade sig vara ett kort ifrån barnens mormor och morfar och i kortet tackar de mig för allt jag har gjort för barnen och familjen, all glädje de sett att jag givit barnen, för att jag hade en påskpickick på govlet med dem när vädret var för dåligt, och listan fortsätter innan de önskar mig all lycka och hoppas att få se mig snart igen och så ofta som möjligt. 

Jag är så glad, och rörd att jag blir mållös, jag vet inte vad jag ska säga eller hur jag någonsin ska kunna tacka dem nog för alla dessa fina ord. -- Några tips?