Nämen hej igen! Finns det några läsare kvar mån tro? Jo, fyra-fjorton stycken tappra små läsare som enligt statistiken klickat sig in hela sommaren utan resultat... Applåder till er! 

Otroligt egentligen att det ens finns någon kvar (kan ju inte annat än älska er!) efter att jag totalt lämnade bloggen när jag återvände hem till Svearike. Jag ångrar det inte, men idag fick jag ett litet sug att bara knappa ner några ord och säga hej. Det kom sig av att jag läste min egna blogg för att kolla vad jag gjorde för ett år sedan, jag brukar kunna göra det ibland och det är riktigt intressant faktiskt! Av just den anledningen är det ju faktiskt lite synd att jag ej bloggar längre för då kommer jag inte kunna läsa tillbaka nästa år... hmm.. jag får fundera på hur viktigt det är.. 

Iallafall så läste jag vad jag gjorde för ett år sedan, då bodde jag ju alltså i London (Nähä?!) och jag blev helt chockad av hur mycket jag gick ut den här tiden!!! Alltså mitt i veckan och kom hem någon timma innan jag skulle upp och jobba osv.. Liksom va?! Hur klarade jag av det??? Och hur kan det anses som okej?! 
Visserligen så vet jag svaret - jag var ju ledig hela dagen så jag kunde ju sova då, men ändå! HUR orkade jag?! Räcker det inte med helgen eller? Nej, det verkade jag inte tycka, och var jag inte ute hela natten så satt jag kanske på någon pub istället och drack lite öl eller något med någon vän. Känns ju helt sjukt nu! Fast det var ju lite så det fungerade där, och det var ju så jag hängde med vänner eftersom jag inte riktigt kunde ta hem dem på samma sätt som jag kan nu. 

Nåja, det var himla roligt iallafall! Tänk ändå vad många roliga och sjuka kvällar vi hade... haha! Minns att jag brukade små flina ifall någon i Skellefteå skrev "galen kväll igår" och jag satt och tänkte "hur galet kan det egentligen bli i Skellefteå, hehe.." Men vad jag vet, Skellefteå kanske kan överraska? Haha!