Idag hände det igen. Jag lyckades stöta ihop med en vän helt oplanerat i London! Alltså förstår ni? Det är dessutom tredje gången på 3-4 veckor! Fyra gånger om man även ska räkna att se en bekant. Förstår ni hur sjukt det är eller?  Alla som någonsin har varit i London vet hur sjukt mycket människor det är här, det är liksom nästan lika mycket människor som i hela Sverige sammanlagt. Hur stora är oddsen liksom? Inte stora alls men idag hände det alltså igen, för tredje gången. 

Jag och Clara sitter och pratar och jag slänger en blick över cafeét och ser till min förvåning Carina som var au pair i närheten av mig förra terminen. Så jag går självklart fram och pratar lite och det visar sig att hon numera jobbade där. Liksom hur stor är chansen?? (ja, jag säger det flera gånger för jag förstår det inte själv)

I Skellefteå är det ju mer tvärt om, där är det ju konstigare (omöjligt) att inte gå på stan utan att träffa/se någon man känner, haha. Men här, här är det fan ett mirakel om man lyckas med det. Men som sagt, nu kan jag bocka av den punkten ännu en gång på min lista att göra (inte för att det egentligen var på listan men) i London. Börjar inte finnas så jätte många saker kvar, typ 3 saker tror jag? och 2 som jag har datum på när de ska ske. Det ser ju lovande ut det här!