Just nu, i skrivande stund tror jag att jag längtar hem en aning. Fast det är så blandat det där så jag vet knappt själv hur det ens kan fungera riktigt. Jag skrev till Rebecka idag att jag vill hem typ nu på en gång för jag känner mig färdig, samtidigt som jag känner att jag aldrig vill fara samtidigt som jag känner att jag vill flytta någon annanstans (just nu ligger en liten resa runt USA högst upp för er som undrar) samtidigt som, ja, ni fattar poängen. Jag vill allt och ingenting för det mesta just nu. Fast jag tror ändå att jag just nu mest längtar hem, eller kanske längtar jag bara efter någon där hemma. Och med någon menar jag nästan vem som helst, alltså ingen specifik person så (jag längtar efter mer eller mindre alla mer eller mindre hela tiden) Så kanske skulle det bara räcka med att någon kom hit till mig ett litet tag för att bringa lite trygghet och värme. Kanske. 

Jag tror egentligen nästan det, jag saknar någon från Skellefteå, vem som helst typ. SÅ ifall någon har ca 2500 kronor som ligger och skräpar i bokhyllan och känner att "ja, jag vill spendera lite tid med Rebecka och göra hennes liv lite gladare" så tycker jag att ni genast ska boka en resa till London och besöka mig!

Annars så är det ju tur att dagarna tickar närmare och närmare till att Sofia kommer. Jag tror aldrig att jag har längtat så mycket efter att träffa någon! Min värsta mardröm just nu (helt ärligt, jag är rädd för detta både i vaket och sovade tillstånd) är att hon av någon anledning inte kommer kunna komma... sjukdom, missat flyg, plötslig penga brist (Om detta händer Sofia så lovar jag att betala allting för dig här borta! Bara du kommer) fel flyg...osv. Jag kommer nog inte sluta vara rädd för detta förrän jag ser henne vandra ut genom dörrarna in till "arrivals" (vad heter det på svenska???? pinsamt) på Heathrow. Åh. Längtarrrrrrrrrr.