Jag saknar något som jag inte vill erkänna

Dagen börjar lida mot sitt slut. Om närmare bestämt 11 minuter slår klockan tolv och det är fredag. I den bästa av världar så sover jag innan dess, men så är inte fallet. Jag har lite kvar att göra innan jag kan tillåta mig själv att stänga ögonlocken. Var inte riktigt så effektiv idag som jag hade hoppats.. så kan det gå. 

Jag rasade ner i en liten grop ikväll, tyvärr, men så kan det ju vara. Man kan ju liksom inte vara glad varenda sekund. Det jobbiga blir väl egentligen att jag inte riktigt har, eller ens typ riktigt kan, berätta eller prata med någon för ingen är här och även om någon vore det så skulle jag inte riktigt veta hur jag skulle formulera mig. Det kan så lätt bli fel. Jag tror att de flesta av er kan förstå känslan? 

Ska stänga av datorn nu iallafall, den gör inte precis läget bättre, det gör däremot lite sömn. Godnatt på er! 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0