För tre år sedan var jag i Grekland just nu och då hade jag en fin vän (har fortfarande) som saknade mig så mycket att hon skrev en fin dikt till mig medans jag var borta, den dikten återfann jag idag när jag läste våran gamla blogg. Ögonen tårades för så vackra ord har aldrig skrivits till mig i dikt form förut... se bara.. :')

Som ett skämt utan skratt, som en gubbe utan hatt
Så känner jag mig utan dig ingenting utan dig.

Som en sommar utan glass som en stuga utan dass.
Så känner jag mig utan dig ingenting utan dig.

Som en strand utan sand som en konsert utan band.
Så känner jag mig utan dig ingenting utan dig.

Som en blomma utan vas som ett fönster utan glas
Så känner jag mig utan dig ingenting utan dig

Som en katt utan hår som en fot utan tår.
Så känner jag mig utan dig ingenting utan dig.


Snyft. Så fint! Jag tror att det är på tiden att jag skriver en dikt tillbaka...


Som ett höghus utan trapp som en bebis utan napp
Så känner jag mig utan dig ingenting utan dig

Som en plånbok utan mynt som en julgran utan pynt

Så känner jag mig utan dig ingenting utan...diiiiiiiiiiiig!

Bravo! Excelente! Magnifico! Esplédido! (Honom ska vi ha!)