Jag drömde att jag fick träffa min farmor igen. Hon var fortfarande död men hon kom för att träffa mig och var som att hon var vid liv. Det var en av det bästa men samtidigt jobbigaste drömmarna jag haft på länge. Det är svårt att förklara hur tomt det känns, det går fortfarande inte att riktigt förstå att hon inte finns längre. Att jag inte kommer få träffa henne något mer. Jag kommer aldrig få prata med henne igen, jag kommer aldrig få krama henne igen.. Jag får nöja mig med att jag får göra det i mina drömmar, det är ju bättre än ingenting♥