Tillbaka. Helt ruinerad kände jag mig, som om jag sålt smöret och tappat pengarna. Sen satte jag mig vid datorn och fick se livstecken från Sofie och genast sken jag upp. Tänk vilken tur att jag inte kollat facebook tidigare idag, då hade jag fortfarande varit ledsen. Fast iof, jag hade ju bara kunnat kolla på Albin bilden så hade jag nog börjat skratta igen. Att skratta högt helt ensam i ett rum är nog den mest fula känslan jag vet. Haha. Men kul är det ju så jag ska nog klicka mig in på någon rolig skrattsida och låta munnen och magen få en workout som de sent ska glömma!