VILKEN LYCKA!!!
och han är precis som han var när jag lämnade honom, inga förändringar (ja, förutom att han är vid liv nu)
ååh, skulle bara kunna sitta här hela kvällen och ta igen förlorad tid känner jag, åååh. Hahah tänk vilken kärlek man kan känna till en dator som man varit utan en vecka... heheh nästan pinsamt. Men det må så va.

Nu ska jag ta och försöka få någon ordning på min hy som verkar ha besämt sig att göra myteri mot sin överman (det vill säga jag) och ja, helt enkelt genomgå en förvandlig från skaplig till en hy som endast en mor kan älska....så det blir att ta i med hård handskarna här och nu!!!