Känner hur glädjen bara bubblar inom mig, jag är så lycklig! Trots att jag somnade tidigt igår var jag ändå som en levande död när jag tvingade mig själv ur sängen kvart över 7 denna morgon. I stress och panik och halvt sovande så slängde (fast ja, inte energiiskt som "slängde" låter) jag på mig kläder och smink lite hur som helst allt ihopp om att hinna med någon av bussarna som avgår från bergsbyn 7.55 varje vardagsmorgon.

När jag sedan insåg att jag ju faktiskt nog kommer hinna och med andan i halsen ska rusa ut och löpa till bussen så inser jag att jag inte får vara med på svenskan och därmed har en fucking jävla SOVMORGON till jävlart kvart i 10, jag hade alltså kunnat sova en hel jävla timme längre... men nej. Nu får jag allt lov att vara vaken, lyyysande, strååålande, vilken uuunderbar känsla, verkligen.

en icket nytagen bild som visar ganska utmärkt hur läget känns!

P.S Ja, det är ju självklart skönt att slippa skynda till bussen, men jag verkligen hatar att glömma bort sovmorgonar så att jag inte kan utnyttja dom och istället skyndar mig likt förbannat, helt i onödan.