Jag kommer alltid att välja fysisk smärta framför psykisk. Herregud det skulle vi nog alla. Man blir hellre slagen blodig än bedragen. Det fysiska, bara kött och blod och sen det psykiska, känslor. Att känna något psykiskt är en så mycket större grej än att känna något fysisk. Oavsett om någon sparkar en i magen eller tar dig bakifrån. Det är bara kött och blod. Men att känna något för någon. Att titta på någon utan att ens behöva beröring och ändå känna... så mycket större än att ha någons armar runt sin kropp. En vän till mig fick för ett tag sen reda på att hennes kille varit otrogen. Han fick så han teg av henne. Med all rätt, otrohet är en oförlåtlig sak. Han grät och grät och grät ännu mer. En kväll så obeskrivligt full ett misstag som inte kändes mer än på ett fysiskt sätt. Ett misstag han knappt ens själv kommer ihåg som förstörde framtiden mellan han och kvinnan i hans liv. Jag sa det aldrig till henne eller till honom men han var ju inte mannen i hennes liv. Hon hade ju varit förälskad kanske till och med kär i en kille på hennes jobb. Aldrig rört honom fysiskt men så många gånger i fantasin. Aldrig haft sina lår runt hans höfter men varit nära honom och känt hur det pirrar i exakt varje kroppsdel. Och jag tänker på hur mycket han fick skämmas för ett fysiskt misstag när hon kommer undan med en sådan fruktansvärd sak som att känna något för någon annan. "Men jag gjorde ju aldrig någonting". Inte? Du blev bara förälskad i en människa bakom din partners rygg. Så mycket mer smärta än en fysisk beröring. Känslomässig otrohet, på alla sätt och vis en så mycket mer hemsk grej att känna än den där fysiska otroheten. Ändå var det han som satt med sitt dåliga samvete och försökte döva smärtan med alla vodkaflaskor i världen, han som kände för en kvinna som samtidigt kände för någon annan. Samtidigt glad för att han inte fick reda på hennes känslor.

Hur fan hanterar man sorgen över att en person vars hjärta man tror dunkar för dig men samtidigt dunkar för någon annan?



Kan inte riktigt bestämma hur stor del av mig som håller med. Ganska stor tror jag. Iallafall, Godnatt!♥