pyh, då var det klart! ni anar inte hur mycket dyrbar tid av mitt liv jag har offrat på detta inlägg, men det är skitsamma, det var ju en mysig färd genom bildträsket. nu ska jag iallafall bli levande igen. har varit zombie i stort sätt hela dagen bortsett från när jag desperat sprang bredvid bussen för att få det att stanna och låta alex kliva på, men nej jag fick fetaste dissen alltså, ja, jag har sagt det förr, jag och bussar är ingen bra kombination. men nog om det.

nu ska jag välkomna livet med öppna armar och ja, leva helt enkelt. blir middag hos sofia sen mys i källare eller vars vi nu hamnar, men det blir toppen vilket som. ha en kul kväll alla ni som är så söta att ni läser det här!