Alltså jag vet inte riktigt vars jag ska börja ens, finns så sjukt mycket saker som jag ångrar och som jag önskar att jag kunde gjort annars, ångrade mig ungefär lika ofta som jag var nöjd med de beslut jag tog och de saker jag gjorde. Men på senare dar har jag insett att det inte ger nånting att gå runt och ångra sig, åtminstonde inte om det är något som inte går att få ogjort. För det blir ju inte mindre ogjort för att jag går runt och ångrar mig.

Har jag gjort något mot någon som jag ångrar så ber jag om ursäkt, men mer än så kan jag faktiskt inte göra. För för det mesta så är det ju så att gjort är gjort, hur hemskt det än är. Så jag försöker helt enkelt inte att tänka så mycket på sånt jag ångrar mer än nödvändigt då.

Sen vissa saker som jag kan ha ångrat ångrar jag för att jag undrar vad som hade hänt om jag gjort lite annorlunda. Jag har tillexempel funderat mycket på vad som hade hänt om jag hade sagt till mig "första kärlek" att jag var kär i honom, vad hade hänt då? Men nu gjorde jag inte det, och jag tänker oftast att allt händer av en anledning och så, och det är också en anledning att jag inte orkar lägga ner onödig energi på att ångra mig när jag inte kan få det ogjort och sedan tänker "aja, det finns säkert en mening med att det hände".

Så ja, jag försöker helt enkelt inte att ångra mig för jag mår inte bättre av det. Svårt. Men det är värt det, hittills iallafall.