Jag vill att ni läser rubriken baklänges, alltså så att det blir "London bra men Skellefteå bäst". Nu kanske vissa Skellefteå bor tror att jag tappat allt vett, jag kan fundera över detta jag med när jag säger det men så är det. Hemma är bäst och hemma för mig är Skellefteå än så länge (förhoppningsvis blir det inte mitt framtida hem dock)

Men dock har jag fått ett så bra välkomnade till London som jag kunnat. När jag kom upp för rulltrappan från tunnelbanan så tar det inte många sekunder innan jag ser Linda stå och vänta på mig och den fina människan har dessutom bakat sugar brownies (eller vad de nu hette) som hon ger mig som välkommspresent tillsammans med en bild på oss och ett litet brev. Bättre mottagande kunde jag ju verkligen inte ha fått! 

Så efter en snabb catch up med henne kändes allt lite bättre och jag satte mig på bussen hem och möts av en glad, men trött, familj som säger att det är skönt att ha mig här igen. Så nu är jag alltså här igen, känns konstigt men normalt, det känns jobbigt men det blir bättre, förhoppningsvis redan i helgen. 

Imorgon är det fredag vilket betyder jobb och jag är super trött så jag ska sova på en gång. Godnatt och välkommen tillbaka till London mig själv!