Jag saknar något som jag inte vill erkänna

Jag rasade ner i en liten grop ikväll, tyvärr, men så kan det ju vara. Man kan ju liksom inte vara glad varenda sekund. Det jobbiga blir väl egentligen att jag inte riktigt har, eller ens typ riktigt kan, berätta eller prata med någon för ingen är här och även om någon vore det så skulle jag inte riktigt veta hur jag skulle formulera mig. Det kan så lätt bli fel. Jag tror att de flesta av er kan förstå känslan?
Ska stänga av datorn nu iallafall, den gör inte precis läget bättre, det gör däremot lite sömn. Godnatt på er!
Kommentarer
Trackback