Känns helt, och då menar jag verkligen heeeeeeeeelt stört att jag för en vecka sedan väntade ihjäl mig för att Jonas snart skulle komma. En hel vecka sedan! Det känns som igår samtidigt som det känns som att det aldrig har hänt typ. Har alltid tyckt att tiden är konstig och samtidigt typ förutndrats av den. Att den kan gå så snabbt ibland och ibland stå helt stilla. Hur saker kan kännas som nyss men samtidigt som hundra år sedan. Allt. Min slutsats är att tiden går riktigt jävla fort, även när den går sakta. 

Jag är övertygad om att jag kommer få smaka på tiden och dess krafter under detta år på ett helt annat sätt eftersom att jag måste ta vara på tiden på ett annat sätt. Jag har ett år på mig och that's it! Jag kommer inte stanna här för evigt och även fast ett år kanske känns som en evighet nu när jag bara har varit här i fem veckor men det kommer gå riktigt fort och när det väl kommer bli dags för mig att återvända hem kommer det kännas som att jag just kom hit och då är det sista jag vill känna att jag inte tagit vara på tiden till fullo. För detta ska bli ett av de bästa åren i mitt liv och än så länge är jag inte orolig för något annat!