Jag har ägnat tiden det tar att borsta tänderna åt att tänka på mitt liv. Vad jag gjort, hur jag gjort, vad som hänt och hur allt har blivit. Jag tycker inte om att tänka på vad som skulle ha kunnat hända om jag agerat annorlunda vissa gånger så oftast låter jag bli. Men ibland kan jag inte låta bli att tänka "varför gjorde jag inte så.." "vad skulle ha hänt om..." "hur skulle allt ha varit om.." Det gör mig galen. Att inte veta, för jag vet inte vad som skulle ha varit bäst. Det är väl därför man inte ska tänka så antar jag, för hur som helst så är det försent nu. Det är över och det är bara att fokusera på det som är nu och hoppas att man slipper ångra sig i framtiden igen. Tänk så underbart.