Det första vi gjorde var att äta!! dock var det inte alls lika varmt att äta ute som vi trodde... men maten slank ner ändock, mums!

min mor och far ställde gladeligen upp på att bli fotade innan första åket. Trés bien!

Jag och Sofia fruktade sittliften som de tappra åkare vi är och spenderade därför de första timmarna i säkerhet med Sofias otroligt fina snowboard (som inte syns så bra på bilden dock..) och min krigsskadade älskling (ni ser att färg har lossnat högst upp)


I den yngre generationens (dock inte den yngsta) kryp lektes det en hel del i och utanför bastun och en massa mer eller mindre fina bilder togs

Duh duh duh duuuuuh....Dag 2 var det alltså dags för mig och Sofia att se fienden i vitögat och hoppa på sittliften...

I väntan på att min tappre bror skulle anlända och ge oss båda mod att våga åka upp passade jag på att tas kort på stugorna

hjäten anlände och jag, min höjdrädsla och Sofia tog oss välbehållna upp

redan efter andra åket var Sofia förälskad i sittliften och allt om hörde till, jag... jag hade fortfarande sällskap av min höjdrädlsa...

På toppen träffade vi Emelie som vi slog sällskap med resten av dagan och vi i åkte bland annat i världens (ur min åksikt) brantaste backe! nästan så jag trodde att mitt liv var över, men jag klarade, victory!

försökte använda min urusla kamera och ta kort på den fantastiskt fina himlen, men det gick inge vidare. Man ser iallafall molnen som ser ut som att man just dragit upp en rullgardin, hehe

häng i stugan ännu en kväll, eller i väntan på mat, beror hur man vill tolka tiden.

sen lät jag kameran vila en dag för att sedan plocka fram den igen sista dagen och plåta Elin och Mario, lyckliga i sittisen.

jag passade även på att ta kort på min, nu efter 4 dagars åkning olidligt krigsskadade snowboard, men funkar utmärkt ändå!

Under sista lunchen vart vi ytterst fundersamma när vi hittade gaytecknet (eller vad dom nu kallade det på Gaygalan) på min nummer lapp

Under sista dan spenderade jag och Sofia en hel del tid i solen högst upp och bara njöt.

Sen tog vi oss i kragen och åkte den sista tiden som fanns kvar, men först fick solen ställa upp som model.

Det var det. Trevligt var det och ett riktigt bra slut på lovet!